Varför inga fakta om betyg?

Är det inte märkligt vad ointellektuell den offentliga betygsdebatten är? Alla inser att det finns för- och nackdelar. För betyg: Bristande kunskaper upptäcks tidigt, det blir tydligt för elever och föräldrar om kunskapsmålen uppfyllts eller inte, eleven får ett incitament att anstränga sig. Mot betyg: Skapar stress, eleverna ser varandra som konkurrenter, lågpresterande elever blir modfällda och tappar intresset, fokus riskerar att hamna på enkelt kvantifierbara kunskaper.

Om någon av effekterna av betyg som de här argumenten för och emot handlar om är tillräckligt stor, kan det fälla avgörandet i frågan om det är vettigt att tidigarelägga betygsstarten. För att övertyga någon om att betyg (i en viss ålder) är bra måste man därför antingen försöka visa att de negativa effekterna är försumbara eller att de mer än väl uppvägs av de positiva – och vice versa om man är emot betyg. Men det är sällan det man ser. I stället blir det för det mesta en uppvisning i retorisk elegans, där argumenten för den egna ståndpunkten framförs gång på gång och endast paketeringen och uttrycksformen varierar.

Jag kan inte tänka mig annat än att det går att ge de här argumenten en kvantitativ faktagrund och därmed möjliggöra en värdering av dem. Att utgå från svensk statistik är kanske svårt med tanke på att vi vid varje tidpunkt typiskt haft samma betygssystem i hela landet och mer än betygssystemet har ändrats i skolan mellan olika tider. Men internationella jämförelser borde gå att göra. Tydligen finns det sätt att jämföra skolbarns kunskaper i olika länder, för sådana studier publiceras ju lite då och då. Eftersom varje land har sitt betygssystem, måste det finnas tonvis av data att ösa ur för den som söker ett samband (positivt eller negativt) mellan tidiga betyg och goda kunskaper. Varför ser vi så lite sådant i debatten? Finns det något stort metodologiskt problem, som jag inte inser, som gör sådana undersökningar värdelösa?