Telekonservativ

Var snälla och säg inte ”Hej Staffan” när ni ser mitt namn på mobildisplayen. Jag blir alldeles ställd och kommer av mig. Och det vill ni väl inte? Det är ju faktiskt så att det finns konventioner för hur ett telefonsamtal inleds och avslutas, och många av oss har de första replikerna för några samtalskategorier inövade. I rutinen ingår att man först presenterar sig, och det går ju inte om den svarande personen redan sagt ens namn. Eftersom man ofta inte kan vara säker på att den som svarar vet vem det är som ringer (han kanske har glömt skriva in ens nummer i telefonboken, och hur viktig är man egentligen för honom?), kan man heller inte ändra rutinen. I stället måste man ha två inledningar snabbt tillgängliga i minnet, vilket gör det hela jobbigare och tar fokus från väsentligheterna. Och det vill vi väl inte?