Att vara koldioxidrationell

Har du dåligt samvete för dina CO2-utsläpp? Känner du att du borde köpa en hybridbil, men usch vad de kostar, och klumpiga batterier har de, och egentligen var det ju inte en sån bil du ville ha, eller hur? Lugn, det finns bättre och billigare sätt att göra rätt för sig!

Låt oss göra en kalkyl. Du köper en (full-)hybridbil som har, låt säga, 25% lägre förbrukning än en jämförbar vanlig bensinbil – motsvarande en minskning av CO2-utsläppen på kanske 50 g per kilometer – och du betalar nåt i stil med 40 000 kr extra för det. Låt säga att du säljer bilen efter 5 år. Då får du med en optimistisk kalkyl ut hälften av detta, dvs. 20 000 kr. Du betalar alltså 4000 kr om året netto för hybridtekniken.

Om du nu kör 2000 mil om året, blir den årliga CO2-besparingen 20 000 km x 0,05 kg/km = 1000 kg. Det kan ju låta mycket, men hur mycket är det egentligen? Eller mer exakt: är det en bra miljöinvestering i termer av kostnad i förhållande till miljöpåverkan? Tja, här kommer ju den ständiga frågan om klimatförändringarnas kostnader in, men det var inte där jag hade tänkt hamna den här gången. Nej, det var inte det, för vi kan alltid – givet en viss nivå på de klimatpolitiska ambitionerna (t.ex. Kyotoavtalet) – diskutera vilka åtgärder för att begränsa klimatpåverkan som är effektivast.

Det enklaste vi kan jämföra med då är de utsläppsrätter för koldioxid som kan köpas inom Svenskt Utsläppsrättssystem (SUS). Om man t.ex. handlar genom Consitio Klimatbalans (som säljer till privatpersoner; man kan ju också köpa genom Naturskyddsföreningen, som jag talat om tidigare, men då måste man också bidra till SNF:s verksamhet, och det vill man kanske inte), får man för närvarande betala 200 kr för 1000 kg CO2. Om du köper 1000 kg CO2 där, får det konsekvensen att någon industri måsta minska sina utsläpp med samma mängd eller avstå från en så stor ökning. För denna industri kostar det mindre än 200 kr att göra det, för annars skulle de ju ha köpt utsläppsrätten istället.

Således skulle du i detta exempel kunna åstadkomma 4000/200=20 ton minskning av CO2-utsläppen för samma kostnad som du har för att välja hybridbilen. Alternativt skulle du behöva köra 4000/200x20 000 km = 40 000 mil om året för att spara samma mängd CO2 för samma kostnad.

Siffrorna i exemplet är lite tillyxade, men några justeringar hit eller dit skulle inte ändra slutsatsen: hybridteknik, eller mer allmänt, teknik som ger 20-30-procentiga förbrukningsminskningar på personbilar är mycket kostnadsineffektiva vägar till minskade koldioxidutsläpp. Det här skulle falla ut naturligt om transportsektorn (eller egentligen bränsleindustrin) inkluderades i handeln med utsläppsrätter (vilka sektorer som för närvarande ingår och hur förklaras av Naturvårdsverket) och övriga regleringar på förbrukningsområdet togs bort. Varför gör man då inte det? Ja, till det finns flera förklaringar (planekonomisk hybris, glesbygdsromantik, socialism, fientlig inställning till privatbilism), varav ingen är särskilt hedrande för de politiker som kämpar för att upprätthålla den nuvarande ordningen. Tyvärr tror jag det dröjer åtminstone ett decennium innan en svängning kan ske härvidlag. Till dess föreslår jag att du köper dig några utsläppsrätter och väljer en bil som du gillar (och har låga NOx-utsläpp).