Koldioxidrationalitet – uppföljning

Mikael Ståldal har mailat mig angående Consitio Klimatbalans:

"Du har helt rätt, men jag vill utfärda en varning för Consitio Klimatbalans som inte bara säljer riktiga utsläppsrätter utan också sysslar med humbug som skogsplantering i tropiska områden. Och det finns risk att folk som följer din uppmaning köper det istället för utsläppsrätter då det är billigare.

Som jag förklarar här så tror jag inte att skogsplanering fungerar:
http://www.staldal.nu/blog/2006/05/14/kolsankor-funkar-inte/"

Jag håller väl med i så motto att det i avsaknad av ett system för att bevaka att koldioxidsänkorna verkligen ger en långsiktig nettosänkning av CO2-halten i atmosfären är mycket tveksamt om man ska kunna tillgodoräkna sig dem som det här företaget gör. Däremot håller jag inte med om att sådana system är omöjliga att införa eller att det skulle vara så svårt att det inte är värt att försöka. Ett tänkbart arrangemang vore att det företag som upprättar sänkan också tar på sig att bevaka den (så att den t.ex. inte avverkas, om det är en skog) och betala avgifter till myndigheterna motsvarande deras arbetsinsats för att administrera den. Koldioxidsänkan blir då ett slags fordring till staten som företaget kan lösa endast genom att köpa en utsläppsrätt på samma mängd. Företaget får ta ställning till om koldioxidsänkans värde kan motivera de kostnader detta för med sig.

En annan kommentar och rättelse till diskussionen om hybridteknik: Det var inte en faktisk privatekonomisk kostnadsminimering jag avsåg att göra utan en beräkning av den totala, egentliga effektiviteten hos olika åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. I en faktisk kostnadsminimering skulle hela den besparing som hybridbilens lägre bränsleförbrukning ger ägaren ingå. Men en stor del av bensinpriset är ju skatt som finns där just för att begränsa koldioxidutsläppen, så i en betraktelse av den egentliga effektiviteten blir det tårta på tårta att räkna med den. Däremot bör en sådan beräkning ta hänsyn till den del av bensinpriset som inte är skatt, och det missade jag. Så vi gör väl det.

Bensinpriset exklusive skatt är enligt Svenska Petroleuminstitutet ca 4 kr/l, vilket ger 5 kr/l inklusive moms (för den bör man väl räkna med ändå?). Med en ungefärlig minskning av bensinförbrukningen på ungefär 400 liter per år i exemplet, ger detta en besparing på 2000 kr. Kostnaden för hybridtekniken blir då med den tidigare uppskattningen 4000-2000 = 2000 kr. Skillnaden i effektivitet mellan hybridtekniken och utsläppsrätterna (dvs. de åtgärder som de industrier som ingår i utsläppshandeln kan vidta) blir då inte en faktor 20 utan en faktor 10 till hybridens nackdel.