Att politisera OS

Frida Johansson Metso skriver i dagens GP om den olympiska rörelsens försvar av Peking-OS. Hon framhåller träffsäkert motsägelserna i IOK/SOK:s hållning i frågan: Att låta Peking arrangera OS skulle främja debatt om de mänskliga rättigheterna och sätta press på regimen att förbättra situationen. Men när debatten och protesterna kommer, vill man inte veta av dem. Då hävdar man istället tesen att idrott och politik inte hör ihop.

Oavsett hur man önskar att det förhöll sig går det dock inte att bortse från de olympiska spelens propagandavärde för regimen i den stat som arrangörsstaden ligger i. Fridas slutsats är att det inte är rimligt att upprätthålla åtskillnaden mellan idrott och politik i det här fallet.

Jag håller med om det. Jag vill bara tillägga att det är beklagligt att det är den situationen vi har fått. Vi som älskar idrott och ser OS som dess största och högtidligaste manifestation vill faktiskt i allmänhet hålla den fri från politik. Genom att förlägga OS till Peking gör IOK det väldigt svårt för oss.